Nu e jag en duktig tjej och ger er ett till kapitel idag! Det blev inte så långt som det andra men 2 på en dag lixom?! Hope you like it och glöm inte att KOMMENTERA så blir det alltid roligare! :)
--------------------------------------------------------------------------
Jag och Ulrik somnade i soffan den dagen och vi båda vaknade samtidigt när hans mamma skulle till jobbet. Skönt att vakna samtidigt för en gång skull. En fin klänning eller rättare två fin klänningar och ett par klackskor låg ner stoppad i min resväska fortfarande. Ulrik hade inte sagt något om det än. Vad det var vi skulle på eller ens en liten ledtråd. Kanske hade han glömt bort det?
- Vill du veta vart jag tänkte vi skulle idag? sa Ulrik när vi åt frukost eller frukost och frukost vi drack bara kaffe.
- Ja, gud jag håller på och dö av nyfikenhet vad är det?
- Det är en fest eller mer som en efterfest
- En efterfest för....?
- För twilight filmen, Robert Pattinson, Kristen Stewart och han Taylor Lautner kommer att vara där
Jag stod med öppen mun framför honom. Det kändes som om hjärtat stannat. Att hela jorden slutat snurra.
- ULRIK?? utbrast jag och kramade honom
- OMG Ulrik du e bäst i hela världen
Ulrik stod och log. Stor log med tänderna. Det finaste leendet. Jag kunde inte fatta att jag kanske skulle få träffa dom. Jag var ju inget galet fan av filmerna eller dom men det skulle ändå vara sjukt kul att få träffa dom. Och min lilla Ulrik hade fixat allt det här.
- Tack Ulrik sa jag när jag lugnat mig och pussade honom
- Ingen orsak sa Ulrik och såg nöjd och glad ut
- När ska vi dit då?
- Det börjar klockan 6 så ska vi äta middag och så där!
- Okej, gud vad gulligt av dig
-Äh
- Jag menar det verkligen
Ulrik log bara och sa
- Jag älskar dig Jessica och vill göra allt för att göra dig så lycklig du kan bli
- Aw jag älskar dig med och bara att vara med dig gör mig så lycklig jag kan bli!
Ulrik log och det smittade av sig på mig. Vi stod där framför varandra och bara log. Eftersom vi skulle på en fest med Kristen, Robert och Taylor så kanske det var bra att vi såg filmen också så vi gick och klädde på oss. Jag satte på mig jeans shortsen med hög midja och den stickade svarta tröjan. Vi skulle ju bara på bio så det behövdes inga fin kläder nu. Ulrik hade på sig ett par jeans och en mörk blå t-shirt. Han hade för en gångs skull ingen gubbkeps på sig och jag satt inte upp mitt hår. Jag hade bara lite masskara på mig för att inte se helt hemsk ut och för att Ulrik är känd och har en massa fans som kommer fram till honom och då vill man ju inte se så ful ut!
- Ska vi åka? frågade Ulrik
- mm let´s go
Vi åkte in till en biograf där i Kungsbacka och tittade på filmen. Både jag och Ulrik tyckte att den var helt OK men eftersom ingen av oss var så där mega stora fans så tyckte vi kanske inte att det var den bästa filmen någonsin som några tjejer nästan skrek ut efter filmen. Men det var helt OK, rätt bra faktiskt. Och det skulle vara väldigt kul att få säga till dom där tjejerna att vi kanske skulle få träffa dom ikväll. Jag längtade som bara den till att klockan skulle bli så mycket så att vi skulle åka. Men än så länge så var den bara 3. Men att vara med Ulrik var ju inte direkt fel det heller. Vi hängde lite i köpcentret där biografen var och så träffade vi på Ulriks kompisar.
- Tja Ulrik sa dom kramade om Ulrik eller ni vet en killkram som inte e så seriös
- Det här är Jessica min tjej sa Ulrik och presenterade mig
- Hallå där snygging sa en av killarna och jag kunde inte låta bli och garva åt det
- eh hon e min sa Ulrik och la armen runt mig
Vi gick runt lite och pratade allihop med det blev inte så seriöst som det kanske brukar bli när det bara är jag och Ulrik. Ulrik gick och pratade med två av killarna medan jag pratade med han som kallat mig snygging.
- Hur träffades du och Ulrik då?
- På hans konsert!
- Ah är du ett fan av honom eller?
- På sätt och vis
- På sätt och vis? vad menar du med det?
- Asså jag var och är inget galet fan som gråter när jag ser honom men det är självklart att jag lyssnat på hans musik och jag tycker han är grym och så var jag på hans konsert för jag känner hans trummis!
- Så ni blev bara ihop under en kväll?
- Japp
- Coolt
- Hur länge har du känt Ulrik då?
- Vi har alltid gått i samma klass
- Aha
- mm
- JESSICA hör jag Ulrik ropa
Ulrik stannade och väntade in oss som gick lite efter dom. Han höll min hand och tittade på mig och log. När vi gått in i några affärer och bara hängt med hans kompisar så bestämde vi oss för att åka hem till Ulrik igen. Vi tog spårvagnen och det kom fram 2 tjejer som undrade om dom fick autograf av honom. Det var så gulligt att se det. Ulrik som skriver sitt namn åt 10 åriga små flickor. Och sen ser man hur glada dom blir. När vi kom hem till Ulrik igen var det ingen hemma. Klockan var 4 så vi behövde inte göra oss klara än. Vi satte oss vid TV:n och Ulrik tittade på Scrubs. Han favorit program. Han satt verkligen helt fast framför TV:n. Lite kul att se. Vi tittade på hela avsnittet och det var faktiskt riktigt bra. Till och med jag fastnade lite. Men nu var klockan halv 5 så vi började göra oss klara. Det skulle ta 45 min att åka in dit där festen skulle vara så vi skulle åka kvart över. Ulriks pappa skulle komma och skjutsa oss dit. Jag satte upp håret i en liten finare bulle som också var lite mer avancerad. Jag sminkade på med mer masskara. Tog på foundation och ögonskugga. Det fick bli en lite mer beige/guld ögonskugga så det skulle passa med klänningen. Jag valde klänningen som var beige. Den såg finast ut för ett sånt här tillfälle! Jag satte på mig skorna jag köpt för ganska så länge sen med Sofia och Anna. Jag sminkade på med ett ljus rosa läppglans också. Jag såg jättefin ut för engångsskull!
- wow var det första ordet Ulrik sa när jag klev ut ur badrummet
- Vadå är det för mycket?
- Nej du är skiiiiit snygg
- haha tack du med
Ulrik hade på sig ett par mörk blåa byxor en ljus blå skjorta och dom svarta kängorna. Han hade ett par hängslen på sig också. Det gjorde så han såg jätte gullig ut. Jag gick fram och kysste honom.
- Jag älskar dig Jens Ulrik Munther
- Jag älskar dig med Jessica Amanda Adolfsson
- Vi tar en bild till Instagram sa Ulrik och tog upp sin mobil
Han tog en bild på oss och skrev: Time to party with my girl @jess
- Hur många followers har du då? fråga jag Ulrik medan han höll på med sin mobil
- Alla mina fans har hittat mig så det är rätt många!
- Okej kul..
- Är du klar för att åka?
- Äh, ja men måste bara packa ner lite saker först
Jag stoppade ner systemkameran, Iphonen, plånboken och ett papper som jag skulle kunna ta deras autografer på.
- Okej nu e jag redo att gå! sa jag och hängde den leopard mönstrade väskan runt mig
- Okej då drar vi då
Jag tog med min vita skinnjacka jag köpte dagen innan, jag visste ju inte vilken tid vi skulle hem och det kanske var kallt då så jag tog med den. Ulrik tog med sig sim bruna skinnjacka. Huset vi kom till var stort och det stod flera fans utanför som antagligen väntade på att få sen en skymt av Rob,Kris och Tay. Men egentligen tyckte jag att det var onödigt eftersom jag visste att dom säker skulle komma genom någon bakväg så pass kända som dom är! Det var en som jobbade där som först öppnade min dörr och sen tog han våra saker. Och sa att han skulle lägga in dom i garderoben så kunde vi gå utan jackor och väskor på den lilla röda mattan som var innan man kom in i huset. Det var ganska många fotografer som ville fota oss så vi fick stanna på den röda mattan en stund. Men det var kul den kändes som om man var en kändis. Och jag såg ju faktiskt ganska så bra ut. Till och med så jag tycker det själv. Ulrik kysste mig. Vid kanske inte det bästa tillfället eftersom det var fullt med kameror och fans. Men varken han eller jag brydde oss om det. Om vi vill vara tillsammans. Låt oss vara det då. Och Anders var det bara och skita i. Han fick inte bestämma om vi skulle vara tillsammans eller inte. Precis det Ulrik sa till mig förut. Han skulle inte få bestämma något. Inte bry sig om vårt förhållande allt han skulle bry sig om var ju Ulriks musik. Vi gick en liten bit till på den röda mattan till ett par andra fotografer. Jag kysste Ulrik. Det kändes rätt, då skulle han ju veta att jag inte heller brydde mig. När vi stått och blivit fotade av alla på det stället gick vi till slutet av den röda mattan där det istället för fotografer stod dom som ville ha intervjuer.
- Hej Ulrik får vi prata med dig ett par ord? frågade en kvinna och räckte fram en mikrofon.
- Eh visst svarade Ulrik
- Hur känns det att vara här?
- Det känns kul och det ska bli coolt att få träffa twilight gänget
- Och det här, är det din flickvän?
- Ja det är det.
- Och vad heter du? frågade hon och räckte fram mikrofonen till mig
- Jag heter Jessica
- Hur träffades ni
Jag märkte att Ulrik inte längre ville svara på alla hennes frågor och hon hade fortfarande mikrofonen mot mig
- Du vi måste gå nu sa jag och ryckte tag i Ulrik och började gå.
Vi gick in i den stora lokalen där det var en massa olika kändisar och andra människor. Hälften av dom hade jag ingen aning om vilka det var men vissa stunder gick man och sa till Ulrik: "åh titta där e hon" eller "Där är han" och massa sånt. Men jag gillade det och man såg på Ulrik att han också tyckte om det och hade kul.
Pressen, media, tidningar, videos, bilder, intervjuer allt möjligt var på Ulrik och det är mitt fel. Om jag inte blivit så arg på honom hade det aldrig hänt. Han skulle aldrig stått på flygplatsen och sjungit för mig. Öppet. Ingen av oss märkte det. Vi är för kära för att bry oss om att inte vara med varandra inför andra. Vi får inte hålla hand, inte kramas, inte pussas. Jag visste inte om jag skulle klara det men att göra slut med Ulrik för det skulle bara vara dumt och att lämna honom när det är som jobbigast. Det vibrerade i min ficka. Det var Ulrik som skrev:
- Hej babe, mycket media och skit över mig nu men var inte orolig över något! Vi träffas vid stationen kl: 3 okej? Anders ville träffa oss båda och prata lite Puss love u
Jag kände mig lite lättad men ändå inte. Var Anders arg på oss. Och Ulrik har fortfarande massa media och sånt över sig. Jag skrev tillbaka:
- Hej gulle, okej ses då! Är Anders arg? Allt är mitt fel... Puss älskar dig med sötis
Han svarade mig snabbt som vanligt:
- Nej ingen ting är ditt fel. Han är inte arg han vill bara prata om vad som kanske är det bästa valet att göra. Oroa dig inte nu. Men måste gå på en intervju nu, tydligen med Sean Banan haha Puuuuuuuss
- Lycka till haha skrev jag tillbaka till honom.
Eftersom Ulrik skulle på lite möten och säna saker bestämde jag och minafina tjejer en träff. Nere i gallerian, på ett café vi brukar gå till ibland. Vi hade inte träffats på ganska länge eftersom Anna vart i Italien och jag vart med Ulrik och i Florida och sen har Sofia också vart upptagen. Men nu var vi alla lediga så vi bestämde oss för att träffas. Jag gick och bytte om till gråa chinos, ett vitt linne och Ulriks gråa kofta. Han hade alla sina saker hemma hos mig. Kläder, resväskor och såna saker. Han bodde här istället för att bo på hotell och slösa bort massa pengar. Det var dessutom mycket mysigt att ha honom här hemma.
Jag satte på mig dom vita conversen, satte på mig hörlurar och satte på Amanda Fondell all this way. Och började traska ner till gallerian. Jag gick till cafét vi skulle träffas vid och där satt dom. Båda två. Jag blev väldigt glad över att se dom.
- Hej tjejer sa jag när jag kom till bordet dom satt vid
- Hej finis svarade Sofia
- Hejsan svarade Anna
- Hur går det med Ulrik då frågade Anna direkt när jag satte mig ner
- Seriöst så vet jag inte
- Vadå då?
- Vi kan inte ses officellt
- Varför? frågade Sofia
- Sofia?? Han är en kändis
- Ja men man får väl ändå ha en tjej eller?
- Jag vet inte riktigt
- Vill Ulrik gömma förhållandet?
- Nej, men hans manager
- Hoppas det fixar sig
- Ja, vi ska träffa hans manager idag klockan 3
- Men let us tänka på något annat nu beställer vi sa Anna och ställde sig upp.
Jag beställde en cola och en choklad muffin. Vi satt och pratade och skrattade mycket. Folk tittade till och med på oss med ilskna blickar så mycket vi skrattade. Det var härligt att se dom igen. Och dom var inte arga för att jag var med Ulrik lite mer än med dom. Dom själva har ju pojkvänner så dom vet hur det är. Efter när vi fikat klart gick vi och shoppade. Jag köpte en jättefin tröja. Och Sofia och Anna köpte smink och varsin tröja. Jag hittade också ett par klackskor. Med dom kanske jag skulle bli lika lång som Ulrik eftersom jag är så kort och han så lång.
- Lova att du hälsar till Ulrik från oss sen
- Ja det är klart jag lovar
- Hur är han egentligen? Lixom utanför scenen? frågade Sofia
- Han är underbar, inte taskig på något sätt. Han är väldigt mysig också, att sitta och titta på film med honom är underbart. Har gjort det väldigt många gånger nu
- När ska du åka till Göteborg till honom då?
- Jag vet inte riktigt, när jag har tid och han är hemma!
- Ni verkar så gulliga tillsammans
- Ni skulle ha sett mamma igår, hon började nästan gråta efter att Ulrik sjöng för mig
- Va? Sjöng han för dig?
- Japp
- Vilken låt?
- Moments ago
- Men du skojar?
- Jag vet, han är den bästa med överraskningar
- Och så sjöng han ju moments ago och den är den finaste låten av alla och den sjöng han speciellt för dig Jessica
- Jag vet, jag kan knappt tro det
- En sån pojkvän önkar jag att jag hade sa Anna
Klockan blev snabbt 3 och jag gick ner till stationen där jag skulle möta Ulrik. Han stod där som vanligt. På samma ställe. Jag skulle skrämma honom och gick tyst bakom honom när han vänder sig om och ser mig gå smygande.
- Vad gör du Jessica? frågade Ulrik undrande
- Men nu förstörde du ju allt, jag skulle skrämma dig sa jag och kramade om honom
- haha redo att träffa Anders?
- Nej svarade jag och tryckte mitt huvud mot hans axel
- Ta det lugnt bara, kom vi går
Jag tog Ulriks hand och brydde mig inte om en massa media saker. Han pussade mig på pannan och brydde sig inte heller om media och alla kom på oss. Vi gick in på en gata jag aldrig nästan var vid och sen upp i ett hus. Till ett ungefär kontor där det stod Anders på dörren. Jag fick en stor klump i halsen och blev nervös. Ulrik märkte det och kysste mig.
- Ta det lugnt Jessica, allt kommer bli bra ingenting att oroa dig för.
- Men vad har han sagt till dig?
- Ingenting speciellt
- Tänk om vi måste göra slut
Ulrik såg säker ut och svarade
- Nej det kommer han inte
Jag blev ändå inte säker på att det inte var någonting dåligt som skulle hända. Jag var fortfarande nervös. Jag ville ha min fina Ulrik. Jag hade ju bestämt att jag snart skulle åka ner till Göteborg och få träffa hans familj. Och han var den bästa personen jag visste. Att bli av med honom skulle allt bli ett rent helvete. Och jag skulle må dåligt hela tiden. Ulrik märkte att jag var nervös fortfarande. Han tog min hand medan han öppnade dörren.
- Hej Ulrik och Jessica hörde jag någon inne i rummet säga, det var Anders
- Hej svarade Ulrik men jag fick inte ut ett ord ur min mun
Dom började först prata om hans konserter och spelningar som han skulle göra nu till hösten.
- Okej nu till det som jag tänkte prata med er om, ni vet ju att media får tag på allt och alla
- Ja svarade Ulrik
- Och nu har dom fått er
Jag tittade nervöst på Ulrik
- Jag bad er att ligga lågt, inte gå ut officiellt men det är precis det ni gjort nu
Han lät arg. Inte som han lät när vi kom in, han lät snäll då men nu var han arg. Ulrik verkade vara lugn även om Anders var arg. Varför var han det, ville han göra slut?
Jag kände mig spyfärdig, jag klarade det inte. Jag ville inte höra.
- Förlåt.. sa jag och sprang ut ur rummet
- Jessica sa Ulrik och gick efter mig
Jag gick ut och satte mig på huk med huvudet i händerna. Precis som han sjunger i Boys don´t cry.
- Vad är det Jessica? frågade Ulrik
- Jag klarar det bara inte sa jag och började gråta
Jag ställde mig och började gå, Ulrik tog tag i min arm och stannade mig
- Vad är det du inte klarar?
- Att andra folk ska få döma vårt förhållande, det är skit jobbigt
- Men han ska inte få göra det
- Men hela den här grejen är jobbig sa jag och ryckte mig loss från Ulrik
- Men Jessica vänta skrek Ulrik och gick efter mig
Jag stannade och vände mig om. Jag såg att Ulrik inte heller var glad. Han såg jätte ledsen ut. Han gick fram och torkade bort en tår från min kind.
- Jessica, jag vill ingenting annat än att vara tillsammans med dig. Jag älskar dig
- Jag älskar dig med men jag vet inte om jag orkar det här
- Att vara tillsammans med mig?
- Ja och hela kändis saken
Ulrik tittade ledsamt på mig. Jag visste att det skulle vara jätte jobbigt för både honom och mig om vi gjorde slut. Det skulle aldrig funka att göra slut. För någon av oss. Jag gick fram till Ulrik och kramade om honom.
- Ska vi gå upp till Anders igen frågade Ulrik
- Ja kom vi går
Vi gick in i hans kontor igen. Han verkade inte lika arg längre men han skulle väl bli det när han började prata om allt igen.
- Ni två har hamnat mitt i kaoset och ni är med i tidningar och allt möjligt, jag bad er ligga lågt varför gjorde ni det inte?
- Det är lite svårt när man är jätte kär svarade jag irriterat
- Man kan vara kära och ligga lågt på samma gång
- Men vi vill inte gömma vårt förhållande sa Ulrik och försvarade mig
- Vill du ge upp dig karriär? frågade Anders till Ulrik
- Det är klart jag inte vill svarade Ulrik
- Då tror jag inte det finns något bättre val än att ni två gör slut
Där kom det, det jag trodde skulle komma. Precis dom orden.
Jag tryckte in huvudet i kudden. Tårarna rann ner för kinderna. Jag och Ulrik hade gjort slut. Det gjorde ont i hela kroppen. Det var ett hårt beslut men det skulle vara det bästa för hans karriär. Jag ville inte förstöra något. Vi skulle i alla fall få vara kompisar men inget mer sa Anders till oss. Ulrik hade inte hört av sig och inte jag till honom. Tänk om det skulle bli helt tyst mellan oss för alltid? Jag smsade till Anna och Sofia och undra om vi kunde ses. Jag behövde deras stöd. Vi alla träffades hemma hos Anna. Jag försökte få ett leende innan jag ringer på dörren.
- Hej gumman sa Anna när hon öppnade dörren
- Hej
Jag gick in och vi satte oss i soffan. Jag bestämde mig för att inte säga någonting än. Tills Sofia kom.
- Hur mår du fråga Anna mig
- Inte så bra svarade jag
- Vadå då?
- Jag berättar det när Sofia kommer
Det ringde på dörren. Det var Sofia.
- Hejsan finis sa hon till mig när hon kom in i rummet.
- Jessica har något att säga till oss
- Det är inget speciellt...
- Jo men säg nu
- Jag och Ulrik har gjort slut
Sofia och Anna satt framför mig med öppna munnar.
- Gjort slut? utbrast Sofia
- Ja.. svarade jag ledsamt
- Men lilla gumman sa Anna och kramade om mig
- Hur gick det till, ni som var så kära?
- Anders
- Hans manager?
- Japp
- Vad sa han?
- Han sa att vi skulle göra slut eller så fick Ulrik ge upp sin karriär
- Åh vi stöttar dig, det vet du sa Sofia
- Tack
Det kändes bättre med dom som stöd. Men tanken på att jag och Ulrik kanske aldrig mer skulle träffas fick mig att må dåligt.
- Du vet att vi alltid kommer att vara här för dig?
- Ja, och ni är bäst för det
Anna stod och gjorde lunch och Sofia dukade. Själv satt jag bara i soffan och kollade lite på facebook. Ulrik hade inte skrivit något. Ingenting alls. Han som nästan alltid skriver där. Det här skulle aldrig gå. Det har bara gått ett par dagar och det funkar inte att vara utan honom. Ulrik. Jag behövde honom. Han var i mitt huvud hela tiden och det går inte att få utan honom han sitter lixom fast där. Kanske vill jag ha honom där. Varför sa jag till honom att jag kanske inte orkar vara tillsammans med honom. Det var fel. Det rätta var att jag inte orkar vara utan honom. Tänk om han blev osäker nu. För att jag sa så. Han kanske tror att jag inte vill ha honom. Men det vill jag ju. Det är kanske därför han inte skriver till mig. Om inte han smsar till mig gör jag det till han. Men vad skulle jag skriva? Jag vill skriva dom exakta orden så det blir rätt den här gången. Jag satt och funderade en stund men Anna avbröt mig.
- Jessica luchen är klar
- Okidoki
Det var pannkakor. Annas special. Efter en lång stund med Anna och Sofia med mycket skratt och prat glömde jag bort att jag skulle skriva till Ulrik. Tiden men mina tjejer gick fort. Kanske lite för fort. Men så känns det nästan alltid. Mamma smsade mig och skrev att jag skulle gå hem för att maten var snart klar.
Jag tog en lång väg hem. Jag gick förbi hamnen. En massa minnen från våran kyss. Det var ledsamt att gå där. Jag satte blicken ner i marken och började gå. Tittade inte upp en ända gång. Jag ville bara hem. Inga fler minnen. Tills vid ett hörn när jag helt plötsligt går in i någon.
- Jessica hör jag personen jag gått in i säga
Jag tog bort blicken från marken och tittade på den jag gått in i. Ögonen blev fyllda med tårar.
- Ulrik? var det första jag sa
- ...
- Jag trodde du var i Göteborg? frågade jag honom
- Nej, tanken att vara utan dig dödade mig
- Så du är ett spöke? sa jag retsamt
Han log. Med sitt fina leende.
- Men vi har väl ändå gjort slut frågade jag och kollade återigen ner i marken
- Vill du det?
- Nej det är klart jag inte vill
Ulrik satte sin hand på min midja och tryckte mig närmare honom. Jag hade saknat det. Att vara så nära honom. Jag mötte hans blick. Jag fastnade. Hans diamanter till ögon. Omöjligt att fastna. Ulrik log och kysste mig. När han kysste mig märkte jag verkligen hur bra i passade ihop och att det verkligen var meningen att vi skulle vara ihop. Jag tog Ulriks hand och vi gick upp till mig. Mamma blev glad när hon såg Ulrik.
- Åh Ulrik är här sa hon och puttade in honom precis när han fått av sig skorna
Att sitta och äta middag med mamma och Ulrik var mysigt. Och jag var var överlycklig att ha Ulrik tillbaka.
Efter middagen var det ganska sent. Jag och Ulrik satt i mitt rum och tog kort med min systemkamera. Som vanligt. Och så pratade vi. Mycket och länge. Jag tittade på klockan och såg att den var 1 på natten.
- Oj Ulrik klockan är 1, vi kanske borde gå och lägga oss
- Är du tröttis frågade Ulrik
- Nej e du?
- Nej inte direkt
Vi la oss ner i min säng. Mitt emot varandra. Det visade sig att vi var trötta ändå. Vi somnade nästan direkt. Allt kändes som vanligt igen. Att vara i mitt rum, ta kort och sen sova med Ulrik. Precis som vanligt och precis så som det ska vara.
Nästa morgon vaknade jag först men jag sov längst in så jag kunde inte gå upp utan att väcka Ulrik. Jag log och tittade på Ulrik. Han var så otroligt söt när han sov. Jag satte mig upp och tittade runt lite på min telefon. Jag gick in på Instagram som jag inte vart inne på, på ganska länge. Jag hade fått 19 nya som följde mig och en massa kommentarer. Flera av dom var om mig och Ulrik. Och dom flesta som följde mig var Ulrik fans. Antagligen har dom sett bilder på oss och sen letat upp mig. Jag antog att jag och Ulrik skulle gå ut med vårt förhållande nu. Det var väl det han sa eller? Jag visste att Ulrik i alla fall inte brydde sig om lite bilder hit och dit. Efter en stund vakande han och satte sig bredvid mig och såg att jag var inne på Instagram.
- Åh instagram, ta en bild på oss sa han nyfiket
Jag fotade och Ulrik kysste mig på kinden medan. Det blev en fin bild. Precis som hans bakgrundsbild. Den han tog på tunnelbanan, för länge sen.
- Men får jag ladda upp den?
- Ja det är klart sa Ulrik och log
Jag laddade upp den och bara sekunder efter hade 10 gillat bilden.
- Ska vi äta frukost frågar jag Ulrik och ställer mig upp från sängen
- Visst
Jag gick ut i köket men Ulrik följde inte efter direkt. Han satt med sin mobil.
- Kommer du eller sa jag och kolla in i rummet igen
- Snart, måste ladda ner Instagram
- haha okej
Jag gick ut i köket igen och tog fram mackor och satte på kaffe. Mamma låg fortfarande och sov. Jag såg Ulrik i ögonvrån. Ulrik med hans rufsiga morgonhår, mjukis byxor och det vita linnet. Snyggingen min.
Jag satte på radion. Det var Justin Bieber. Mistletoe.
- Har du någon mistel då fråga Ulrik helt random
- Nej tyvärr sa jag och gick närmare honom
- Då får det väl bli utan då sa han och kysste mig.
Mamma klev ut ur sitt rum precis när han kysste mig. Typiskt mamma.
- Åh, det är så gulligt att se er två kyssas det första man ser på morgonen och det sista på kvällen. Precis som det aldrig tagit slut.
Jag och Ulrik bara skrattade. När vi ätit upp mackorna och druckit upp kaffet gick vi in i mitt rum igen.
- Jag måste hem till götet idag, vill du hänga med? frågade Ulrik mig
- Visst, idag eller?
- Jag tänkte det
- Okej, gärna
Jag gick till mamma och frågade om jag fick åka med Ulrik ner till Göteborg och hon sa bara okej. Jag var ju trots allt 16. Jag ställde mig framför garderoben och funderade på vad jag skulle ha på mig och vad jag skulle ha med mig.
- Vad ska jag ha med mig då?
- Jag vet inte, du har ju jätte många klänningar ta med en av dom, man vet aldrig vad jag hittar på sa Ulrik och gav mig en liten lurig blick.
En blick som jag visste att han hittat på något. Jag packade ner en som var lite beige och en som var rosa med mönster högst upp. Jag visste ju inte vad det var vi skulle på. Jag stoppade ner ett par svarta shorts och ett par jeans shorts. Dom med hög midja. En svart stickad tröja, ett vitt pösigt linne och sen en adidas tröja. Det fick duga. Jag kunde ju inte packa hur länge som helst.
- Så ska vi dra? sa jag och stängde min resväska
- Visst, ska bara byta om
Jag gick och letade efter min systemkamera medan han bytte om. Jag la ner allt i min leopard väska som jag drog över mig. Jag la ner Iphone, systemkameran, plånboken, lite smink och såna saker. Och en massa olika laddare. Ulrik kanske bara menade 1 dag eller något när jag packade hur mycket som helst. Aja man vet ju aldrig. Ulrik kom ut ur rummet och hade på sig ett par svarta byxor och en svart skjorta.
- Hade du tänk åka i pyjamas? sa Ulrik och tittade på mig
- Oj då
Jag gick och satte på mig dom svarta shortsen jag packat ner och till det tog jag ett linne med usa flaggan på. Jag borstade tänderna och drog en snabb borste genom håret men satte ändå upp det i en slarvig bulle mitt uppe på huvudet. Jag tog också ett nit armband på mig. Jag tryckte ner mina nya klackskor nu när det fanns plats i väskan efter jag tagit ut byxorna.
- Okej nu är jag klar sa jag när jag kom ut ur mitt rum
- Okej då går vi då sa Ulrik och började sätta på sig sina skor
Jag snörde på mig mina converse med nitar på. Mina favorit skor skulle med ner till Göteborg.
- Hejdå mamma skrek jag när vi gick
- Hejdå gumman ha så kul! Fick jag som svar
Urik tog min hand och vi började gå mot station för att ta tunnelbanan till t-centralen och sen ta tåg till Göteborg.
- Men hur gör vi med biljetterna då, jag har ingen? frågade jag Ulrik
Ulrik rotade runt i sin röda nike väska och tog fram en biljett.
- Den är till dig! sa Ulrik och räckte fram biljetten till mig
- Hur kunde du...
- Jag tänkte redan från början att ta med dig till Göteborg, så jag köpte dom här precis innan vi sprang på varandra igår
- Naw vad gullig, tack Ulrik
Ulrik log och jag tog min biljett. Jag skulle hem till Ulrik. Det skulle bli kul att få se hur han bodde och hur hans föräldrar var!
Det var den 1 augusti vilket betyder att det är min födelsedag imorgon. Jag packade ner en rosa bikini och en lila. Två olika jeans shorts och ett par svarta. Flera olika linnen och några koftor. Solkräm och solglasögon. I natt skulle jag, mamma, Glenn och hans barn åka till Florida. Som vi bestämt för att jag blir 16.
- JESSICA HAR DU PACKAT KLART? skriker mamma till mig
- JA SNART skrek jag tillbaka
Jag hade inte träffat Ulrik på flera dagar. Vi träffades i helgen när han åkte upp hit till Stockholm bara för att träffa mig. Fina Ulrik, något som bara han skulle göra. Vi gjorde inte så mycket. Vi pratade mest. Jag berättade att det var min födelsedag imorgon. Men han var nere i sin mobil nästan hela tiden. Vet inte vad det var. Precis när jag kom på att jag inte hade pratat med Ulrik på länge ringde han.
- Hej gulle plutt svarade jag
- Halloj älsklingen min sa Ulrik tillbaka
- Ska vi hitta på något imorgon? frågade Ulrik
- Eh nej det vet du...
- Nej varför?
- ULRIK??
- Men vad händer imorgon?
- Jag har sagt det till dig
- När?
- När du var här för 4 dagar sen
- ...
Jag blev arg. Det var min födelsedag och jag hade sagt det flera gånger till honom.
- Jessica sa Ulrik ledsamt i telefonen
- Du... eh jag måste gå nu Puss sa jag och la på
Jag packade det sista i min rosa stora resväska och sen åkte jag och mamma till Glenn. Där vi skulle sova för att sen klockan 1 åka till Arlanda. Varför lyssnade inte Ulrik på vad jag sa?
Klockan blev 1 och vi åkte till Arlanda för att sedan ta flyget till Florida. Jag hade inte hört något från Ulrik. Jag gick in på hans facebook. Bara för att kolla. Då jag ser en bild på honom krama en annan tjej. Det var inte jag. Men jag visste att det inte var ett fan som ville ha en kram av honom. Det var mer intensivt än så. Ulrik hade ingen syster. För ung för att vara hans mamma. Det var samma tjej som hade tagit bilden på mig och Ulrik vid hamnen. Och hon visste att det inte var jag heller. Under bilden skrev hon: Ulriks nya flickvän?
Jag blev helt stum. Det kändes som om hjärtat stannat. Jag gick på planet, både ledsen och arg. Jag stängde av mobilen och tog tag i halsbandet jag fått av honom. Jag höll brickorna från halsbandet hårt. Medan jag blundade och kände en tår rinna ner för kinden. Hur kunde han? Och var det hon han smsade med hela tiden.
Efter 12 timmar var vi äntligen framme i soliga Florida.
FRÅN ULRIKS PERSPEKTIV/ SYNVINKEL
Vad var det jag hade glömt eller gjort. Jag fattade inte vad det var och varför vi inte kunde träffas. Jag satt och funderade på det en stund. När jag kom på det. Det var hennes 16-års dag och det var därför hon skulle till Florida med sin mamma, styvpappa och hans barn. Hur kunde jag ha missat det. Medan jag tänkte på vad jag skulle ge till henne gick jag in på min facebook. Och där såg jag den. En bild på mig och en tjej som jag vart ihop med. Kramas. Inte konstigt att hon blev så arg. Jag var tvungen att gott göra henne. Jag skulle köpa en perfekt present till henne. Hon var den ända jag ville ha, ingen annan. Jag tog på mig mina svarta kängor och gick ner till City där det nästan fanns allt möjligt. Men vad ville hon ha. Det verkade på henne att hon gillade halsbandet. Men jag kunde inte bara ge en massa halsband till henne. Jag köpte en system kamera till henne. Hon sa ju att hennes var så dålig och att hon hatade den. Men jag köpte också ett par örhängen. Det blev bra men jag visste inte om det skulle räcka för att hon ska förlåta mig. Vad skulle jag behöva göra?
TILLBAKA TILL JESSICAS PERSPEKTIV/ SYNVINKEL
Dagarna i Florida var underbara. Vi badade, solade, shoppade och bara hade det skönt. Jag och mamma både i ett ganska stort hotellrum men det var inget emot Ulriks. Och mamma blev väldigt glad när jag berättade för henne att Glenn inte var så dum trots allt. Det var ju faktiskt han som hade fixat det här till mig. Som hans present och det var en underbar present, den bästa. Planet tillbaka var ganska jobbig. Jag tänkte mycket på mig och Ulrik. Skulle det här betyda att vi ska göra slut. Eller att det är det han vill. Jag vill det inte. Han är ju min gulliga lilla Ulrik som jag älskar och vill inget annat än att han ska vara min. Jag gick och bara tittade ner i marken hela vägen ut ur planet. Tills mamma säger till mig...
- Jessica sluta titta ner i marken och titta upp
Jag märkte att alla stannade så jag stannade också och tittade upp. Jag blev så överraskad så jag trodde hjärtat hoppat ur. Han stod där. Ulrik. Med sin gitarr på sig. Han började spela. Jag tittade omkring mig och alla tittade på oss. Men Ulrik verkade inte bry sig om något förutom mig. Jag kände igen melodin, det var Moments ago. Han började sjunga och tittade mig rakt in i ögonen. Han sjöng hela låten och det var ännu mer underbart än resan av Glenn.
- Jag är ledsen att jag glömde din födelsedag sa Ulrik och kysste mig
- Det är lugnt men din andra tjej då frågade jag och backade ett steg från honom
- Den ända tjej jag har är du, tjejen på bilden betyder inget.
- Ärligt?
- Jag lovar
Jag log och Ulrik visste att jag hade förlåtit honom. Han puttade bort gitarren och lyfte upp mig och snurrade runt. Min lilla Ulrik, som bara var min. Jag tittade på mamma som nästan stod och grät.
- Vad är det mamma?
- Ni... som snyftade Ni är så gulliga tillsammans, det går inte att motstå förlåt sa hon och vände sig om och kramade om Glenn.
Jag och Ulrik log bara och höll om varandra.
- Oj jag höll på att glömma jag har två presenter till dig sa Ulrik och tog fram ett stort paket och ett litet
- Va, men du behövde inte köpa något till mig
- Jo varsågod
- Naw tack
Jag öppnade paketen hemma och Ulrik kunde aldrig sluta slå mig med häpnad. En systemkamera? Dom som kostar nästan 6000:- och sen ett par jätte fina örhängen. Resten av den dagen satt jag och Ulrik och tog en massa olika bilder på varandra och tillsammans. Med min fina systemkamera